Utdelning och stöd för korttidsarbete – "Glada gubben-konceptet" vinner igen

Tillväxtverket har den 18 maj klargjort sin syn på utdelningar och värdeöverföringar från företag som tar emot stöd för korttidsarbete.

Tillväxtverket skriver att man redan innan det var möjligt att ansöka om stöd för korttidsarbete varit tyd­ligt med att det inte är lämpligt att lämna aktieutdelning samtidigt som ett företag uppbär stödet. Enligt Till­växtverket har man gjort en fördjupad juridisk analys i syfte att säkerställa rättssäkerheten vid tillämp­ning­en av lagen om stöd för korttidsarbete.

På sin hemsida skriver Tillväxtverket bland annat följande:

Företag som har ansökt om stöd för korttidsarbetet har i sin ansökan intygat till Tillväxtverket att de be­fin­ner sig i ekonomisk kris på grund av den rådande coronapandemin. Det är också det underlaget som ligger till grund när det preliminära beslutet fattas om en ansökan. Ett bolag som anser sig ha en tillräcklig likviditet och ställning i övrigt för att besluta om en utbetalning av något slag, oavsett om det är en utbetal­ning till aktieägare eller annan som i praktiken innebär att förmögenhetsmassan i bolaget minskar, kan rim­ligen inte anses ha sådana allvarliga ekonomiska svårigheter att det skulle vara berättigat till stöd.

Utdelningar eller andra värdeöverföringar under stödperioden eller i nära samband med denna innebär en presumtion på att det inte råder sådana allvarliga ekonomiska svårigheter hos företaget för att en stöd­åt­gärd skulle vara berättigad. Det är då upp till bolaget ifråga att visa att förutsättningar för stöd föreligger.

Sammanfattningsvis innebär Tillväxtverkets ställningstagande följande.

• Värdeöverföringar som skett fram till den 16 mars 2020, dvs. när stödet först aviserades, ska inte föranleda att stödmottagaren inte uppfyller kraven för rätt till stöd.

• En längre tidsperiod än enbart de månader som företaget uppbär stöd tas i beaktande. Hela räken­skapsåret ska beaktas för att kontrollera att stödet inte uppenbarligen missbrukats genom värdeöverföringar i nära anslutning till stödperioden.

• Bedömningen gällande rätt till stödet ska göras för varje enskild stödmottagare. Det här innebär att bolag som ingår i en koncernstruktur bedöms var för sig.

• Koncernbidrag bör bedömas på samma sätt som utdelning i sammanhanget av beviljande av korttidsstöd.

• Som lagtexten är formulerad i dagsläget gäller samma regler för alla typer av bolag, oavsett storlek. Det krävs en lagändring för att mindre bolag ska kunna undantas.

Frågan om stödåtgärder och utdelningar är förmodligen mer komplicerad än vad den först kan ge intryck av. Man måste ha respekt för att vi befinner oss i en situation där lagstiftningsarbetet sker i mycket högre hastighet än vad som är normalt. Förvaltningsmyndigheterna kämpar förmodligen också för att hänga med i svängarna.

Vad man också måste ha respekt för är att konceptet ’utdelning av vinster’ kan uppfattas som provocer­ande gällande företag som är i behov av stöd från staten.

–        Frågan är dock om inte Tillväxtverket missar målet med sitt ställningstagande.

En brist i ställningstagandet är att bedömningen ska utgå från det enskilda bolaget och inte från in­tresse­gemenskapen i stort. En vanlig konstruktion är att ett verksamhetsbolag, där de anställda finns, ägs in­direkt via ett ägarbolag. Syftet med ägarbolaget är att löpande år från år samla upp vinster för att dessa inte ska gå förlorade om verksamhetsbolaget går dåligt. Ibland talar man om ’Glada Gubben-konceptet’. I ett sådant fall kan ju verksamhetsbolaget uppbära stöd, även om ägarbolaget väljer att dela ut sitt överskott istället för att skjuta till medel till verksamhetsbolaget. Detta är ju i så fall precis tvärt emot vad Till­växt­ver­ket önskar uppnå. – En annan effekt av synsättet att bolag i en koncernstruktur ska bedömas var för sig är att företagare som av olika, normalt sett inte skattedrivna skäl, valt att dela upp sina verksam­heter på olika bolag missgynnas. De fråntas nämligen möjlig­­heten till skattemässig utjämning mellan bolagen genom kon­cernbidrag. Det är svårt att se något rationellt skäl till att företagare som delat upp verksamheten på olika bolag ska gynnas eller missgynnas enbart utifrån hur de valt att organiseras sin verksamhet.

En högst relevant frågeställning nu under bokslutssäsongen är hur bedömningen ska göras när ett företag i sitt bokslut per den 31 december 2019 bokar upp ett lämnat koncernbidrag, när årsredovisningen avläm­nas i t.ex. maj 2020. Inne­bär detta att företaget diskvalificerar sig för stöd? Med största sannolikhet inne­bär ett lämnat kon­cern­bi­drag som fastställs på en stämma som hålls den 16 mars eller senare att företaget diskvalificerar sig för stödåtgärder. Man kan också fråga sig vad det innebär om ett rörelsedrivande moder­bolag lämnar ett aktie­ägartillskott för förlusttäckning i ett dotterbolag.

För fåmansföretagens del måste man också beakta att krisen inneburit att många företagare varit tvungna att sänka sina löner för att deras företag ska kunna överleva. I det här sammanhanget borde de s.k. 3:12-reglerna snarare ses som en tillgång än som ett sätt för företagare att berika sig själva. För oss som dag­lig­en ger råd till fåmansföretagare är det naturligt att se utdelning och lön som olika och alternativa sätt att tjäna sin försörjning. Löne- och utdelningsalternativen går hand i hand och påverkar sådant som social­för­säkrings­förmåner, pensionsavsättningar och utdelningsutrymmen. Den stora skillnaden är att utdelnings­alter­­nativ­et är skattegynnat i förhållande till alternativet att göra större löneuttag. Rätt använt borde utdel­ningsalter­nativet kunna användas till företagets, och inte primärt företagarens, bästa. Tänk dig en företag­are med en månadslön på 42 000 kr, en inte ovanlig lön bland många tjänstemän. På årsbasis uppgår hen­nes lön till (avrundat) 500 000 kr och före­tagets lönekostnad inklusive arbetsgivaravgifter till (avrundat) 660 000 kr. Detta innebär en nettolön till företagaren på ca 370 000 kr. – Om vi bortser från andra över­väg­an­den än rent kalkylmässiga, innebär en utdelning efter skatt på 370 000 kr en kostnad för det utdel­ande företaget på (avrundat) 590 000 kr in­k­lusive bolagsskatt. Med andra ord sparar utdelningsalternativet det utdelande företaget ca 70 000 kr. – Tar företagaren ut en lön motsvarande taket för att få del i det s.k. löneunderlaget, ca. 54 000 kr/månad, är skillnaden ännu större, ca 150 000 kr i lägre kostnad för företaget om utdelningsalter­nativet väljs.  

Det återstå att se om den politiska processen kommer att leda till en annan tillämpning än den Tillväxt­verket ger uttryck för.

Har du frågor är du givetvis välkommen att kontakta oss på Mazars!

Per Kristerson, skattejurist Mazars i Malmö.

Publicerad i Mazars nyhetsbrev Maj/Juni 2020.