Skattebefrielse för privatpersoner vid arbete utomlands

Skatteverket har uppdaterat sin vägledning avseende sexmånaders- och ettårsregeln med anledning av Covid-19 – en fråga som berör privatpersoner som arbetar i en internationell miljö. Uttalandet innebär att skattebefrielse kan medges trots att kvalifikationstiden inte är uppfylld.

En person som t ex är utflyttad från Sverige men som enligt interna svenska regler anses ha väsentlig anknytning hit pga exempelvis att denne behåller bostad och familj i Sverige, beskattas i normalfallet som fullt ut skattskyldig här. För personer som arbetar utomlands, medges emellertid skattebefrielse i Sverige för inkomst av anställning utomlands om följande kriterier uppfylls. Anställningen innebär att personen vistas utomlands i minst sex månader och inkomsten beskattas i verksamhetslandet (sexmånadersregeln). Om vistelsen utomlands varar i minst ett år i samma land till följd av anställningen, medges personen skattebefrielse i Sverige för inkomsten även om inkomsten inte beskattas i verksamhetslandet pga t ex lagstiftning eller administrativ praxis (ettårsregeln). Under utlandsvistelsen får personen i fråga inte vistas i Sverige i mer än sex dagar per månad alternativt 72 dagar per anställningsår. Det är upp till personen själv att visa att sexmånaders- eller ettårsregeln är tillämplig.   

I situationer där en person påbörjat en anställning utomlands och på goda grunder kunde anta att inkomsten skulle vara skattefri till följd av sexmånaders- eller ettårsregeln, men ändrade förhållanden under anställningstiden medför att kriterierna för skattebefrielse inte längre uppfylls, finns en särskild regel som kallas säkerhetsventilen. Säkerhetsventilen innebär att skattebefrielse kan medges trots att den s k kvalifikationstiden inte är uppfylld. För att den ska bli tillämplig krävs att de ändrade förhållandena beror på omständigheter som personen inte kunnat råda över och att beskattning skulle framstå som uppenbart oskälig.  

Skatteverket uppger i sin nyligen uppdaterade vägledning att Corona-pandemin är en sådan omständighet då säkerhetsventilen kan vara tillämplig. Säkerhetsventilen kan tillämpas dels när en person får avbryta sin utlandsvistelse i förtid, dels när en person har vistats i Sverige mer än vad som kan anses vara korta avbrott i utlandsvistelsen. För att skattebefrielse ska medges i den förstnämnda situationen krävs dock att utlandsvistelsen har varat i åtminstone tre (sexmånadersregeln) respektive sex månader (ettårsregeln) innan utlandsvistelsen avbryts. Inkomst för arbete som utförs i Sverige under ett avbrott i utlandsvistelsen, omfattas inte av skattebefrielse enligt sexmånaders- eller ettårsregeln. Sådan inkomst kan dock vara undantagen från svensk beskattningsrätt enligt ett dubbelbeskattningsavtal.  

Artikel av Louise Tensetti, skattejurist på Mazars i Malmö.

Inom skatterätten finns det gott om regelverk som utgår från vistelsetid och varaktighet. Den pågående pandemin har en direkt påverkan på dessa regelverk t ex genom att privatpersoner tvingas avbryta vistelser utomlands eller genom att de inte kan återvända till sin arbetsplats efter vad som planerats vara ett kortare avbrott i hemlandet. Också uppmaningar och påbud om att arbeta hemifrån har betydelse i detta sammanhang för s k gränsgångare.  

De skattemässiga effekterna av att inte kunna röra sig över gränser som tidigare har uppmärksammats från olika håll. Som exempel kan nämnas att Skatteverket ifråga om moms tidigare slagit fast att en i Sverige bosatt anställd hos t ex ett danskt företag, som är tvungen att arbeta hemifrån, inte medför att det danska företaget ska anses ha ett s k fast etableringsställe i Sverige. På samma sätt har Försäkringskassan uttalat att den omständigheten att en person på grund av smittan arbetar i ett annat land än där hon enligt EU-rätten annars skulle ha varit socialförsäkrad inte innebär att personen ifråga ska anses ha bytt socialförsäkringstillhörighet. Frågan har betydelse bl a för uttag av arbetsgivaravgifter. Slutligen kan nämnas att OECD i en rapport analyserat Covid 19-krisens påverkan på dubbelbeskattningsavtalen.  

Det kan inte nog understrykas hur viktigt det är att myndigheter och beslutsfattare på detta sätt intar en pragmatisk inställning under dessa extraordinära omständigheter. I annat fall riskerar man att skapa oavsedda och oönskade regelkonflikter, administrativt merarbete samt pålagor och kostnader för såväl privatpersoner som företag.   

Per Kristerson, skattejurist på Mazars i Malmö.

Publicerad i Mazars nyhetsbrev Maj/Juni 2020.