HFD förtydligar vid vilken tidpunkt en utdelning anses disponibel

Den 26 april 2023 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) dom i mål 7394-21 och 7396-21. Frågan som behandlades var när beskattningstidpunkten inträder vid utdelning från ett utländskt fåmansföretag.

Bakgrund

Bakgrunden i målet är att AA är ensam ägare till ett cypriotiskt investmentbolag som i februari 2012 fattade beslut om utdelning i pengar. Några faktiska pengar betalades emellertid inte ut, utan istället utfärdades ett skuldebrev till AA på samma belopp som den beslutade utdelningen. Skuldebrevet löpte utan ränta och skulden skulle i sin helhet betalas inom en månad efter anmodan från borgenären.

AA var vid utdelningstillfället bosatt utomlands och begränsat skattskyldig i Sverige. Efter utdelningen flyttade AA tillbaka till Sverige och blev därmed obegränsat skattskyldig här.  

Under år 2017 gjordes för första gången amorteringar på skulden till AA. Skatteverket beslutade, med anledning av amorteringarna, att höja AAs inkomst av kapital för inkomstår 2017 med samma belopp som bolaget hade amorterat på skulden samt att AA skulle påföras skattetillägg. Som skäl till beslutet angav Skatteverket att det inte hade funnits någon möjlighet eller avsikt att verkställa den beslutade utdelningen förrän amorteringarna skedde under 2017 och att AA därför varit förhindrad att disponera utdelningen innan dess.

AA överklagade beslutet till förvaltningsrätten. Förvaltningsrätten ansåg i likhet med Skatteverket att skuldebrevet inte innebar att AA kunnat disponera utdelningen innan han, under 2017, mottagit faktiska betalningar med anledning av skulden. AAs överklagan avslogs därför. Kammarrätten gjorde samma bedömning som förvaltningsrätten.

AA överklagade kammarrättens dom till HFD och prövningstillstånd meddelades.

HFD:s bedömning

HFD inleder med att konstatera att beskattningstidpunkten för utdelning inträder när inkomsten är disponibel för den som har rätt till utdelningen.

Därutöver konstateras att utdelningen beslutats i februari 2012 och att ett skuldebrev utfärdats samma dag på motsvarande belopp. Eftersom AA hade rätt att få betalt inom en månad efter begäran om betalning ansåg HFD att AA haft möjlighet att kräva betalning redan år 2012 och AA har därför kunnat disponera utdelningen redan 2012. Således inföll beskattningstidpunkten år 2012 och AA ska inte beskattas för utdelningen 2017.

Eftersom fåmansbolag består av en, eller ett fåtal, ägare som har kontrollen över bolaget har Skatteverkets tidigare uppfattning varit att utdelning från just fåmansbolag kan disponeras av ägarna så snart ett beslut om utdelning fattats. Utdelningen ska därför beskattas det år som utdelningen beslutas, oavsett om den betalas ut eller inte. I det aktuella fallet har några pengar inte betalats ut direkt vid bolagsstämmans beslut, utan aktieägaren har istället erhållit en fordran på bolaget.

Den ståndpunkt som Skatteverket tar i det aktuella fallet går emot hur de tidigare bedömt beskattningstidpunkten för utdelning från fåmansbolag och istället beaktat bolagets betalningsförmåga vid bedömning om huruvida utdelningen är disponibel eller inte.

Underinstanserna har, som ovan nämnt, följt Skatteverkets linje och beaktat bolaget faktiska möjligheter till att amortera på skulden vid utdelningstillfället. Att Skatteverkets inställning nådde framgång i underinstanserna är anmärkningsvärt, eftersom den dels skapar osäkerhet när en utdelning ska anses disponibel, dels att den öppnar för oönskade skatteplaneringsmöjligheter.

HFD lägger inte vikt vid huruvida bolaget haft någon faktisk betalningsförmåga eller inte, utan har i sin bedömning istället konstaterat att skuldebrevet som AA erhållit vid utdelningstillfället medger att han har möjlighet att kräva betalning direkt och att få betalt inom en månad från att han begär det. Av denna anledning är utdelningen disponibel redan 2012. HFD lägger således vikt vid villkoren i skuldebrevet.

HFD:s resonemang kan tolkas som att det relevanta i frågan ”när en utdelning är disponibel” beror av vilka villkor som uppställs i ett eventuellt skuldebrev som utfärdas vid utdelningstillfället och följaktligen att skuldebrevet bestämmer när en utdelning ska tas upp till beskattning. En sådan tolkning av HFD:s resonemang skulle innebära en förändring av det synsätt som tidigare funnits vilket medför en viss osäkerhet i när en utdelning ska tas upp till beskattning för de fall där utdelningen och utbetalning sker olika år.

Har du några funderingar på hur domen kan påverka dig, eller hur du ska deklarera mottagna utdelningar när utdelning och utbetalning infaller olika beskattningsår? Kontakta någon av Mazars skattejurister så hjälper vi dig!

Kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *