Omsättning får användas som fördelningsnyckel även i bostadshus

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har nyligen avgjort ett mål om avdragsrätt för moms vid så kallad blandad verksamhet (mål nr 7071–24). Domen får stor betydelse för bland annat bostadsrättsföreningar och fastighetsägare som upplåter både lokaler med moms och bostäder utan moms. HFD:s besked innebär ett välkommet förtydligande att omsättningen kan användas som fördelningsgrund för momsavdrag, även i de fall där svensk lagstiftning tidigare ansetts begränsa denna möjlighet.

Bakgrund och regelverk

Utgångspunkten i svensk momsbeskattning är att beskattningsbara personer får dra av ingående moms på kostnader som är direkt eller indirekt hänförliga till momspliktig verksamhet. För kostnader som är gemensamma för både momspliktig och undantagen verksamhet, exempelvis när en bostadsrättsförening hyr ut både lokaler (som omfattas av frivillig beskattning) och bostäder (undantaget från moms), måste avdraget för ingående moms fördelas på ett rättvisande sätt. Enligt svensk rätt har detta traditionellt skett enligt en ”skälig grund”, där Skatteverket ofta förespråkat att fördelningen ska baseras på yta när det gäller fastighetskostnader. Samtidigt föreskriver EU:s mervärdesskattedirektiv att omsättningen ska vara huvudregel för fördelning, såvida inte nationell lag tydligt anger något annat.

Omständigheterna i målet

Det aktuella målet rörde en bostadsrättsförening (BRF) som bedrev blandad verksamhet genom att hyra ut både bostäder och lokaler med moms. BRF ansökte om förhandsbesked från Skatterättsnämnden angående om föreningen fick använda omsättningen som grund för att fördela den ingående momsen på gemensamma kostnader. Skatterättsnämnden gav föreningen rätt, men Skatteverket överklagade till HFD och menade att svensk rätt inte tillåter omsättningsbaserad fördelning när det finns ett avdragsförbud för stadigvarande bostad.

Domskäl och HFD:s bedömning

HFD konstaterade i ett tidigare avgörande HFD 2023 ref. 45 att den svenska regeln om uppdelning efter ”skälig grund” inte uppfyller EU-rättens krav på tydlighet och precision. Därför har artiklarna 173.1 och 174 i mervärdesskattedirektivet direkt effekt, vilket innebär att beskattningsbara personer har rätt att använda omsättningsbaserad fördelning enligt direktivet. Domstolen slog fast att det svenska avdragsförbudet för stadigvarande bostäder inte hindrar att omsättningen används som fördelningsgrund.

HFD bekräftar därmed Skatterättsnämndens förhandsbesked och ger stöd för att beskattningsbara personer med blandad verksamhet kan använda omsättningen för att beräkna avdragsgill moms på gemensamma kostnader.

HFD:s dom är prejudicerande och förtydligar hur momsavdrag ska beräknas vid blandad verksamhet.

Domen bekräftar ett principiellt viktigt synsätt vad som gäller när nationell rätt inte harmoniserats fullt ut med EU-rätten, då kan den skattskyldige ändå stödja sig direkt på direktivets ordalydelse. Det innebär i praktiken den skattskyldige har rätt att använda omsättningsmetoden, även där yta använts tidigare.

Beakta emellertid att en direktallokering till respektive yta/lokal först ska ske och huruvida ytan/lokalen används i momspliktig eller momsfri verksamhet, och att omsättningsmetoden först efter direktallokeringen blir aktuell på gemensamma kostnader kopplade till byggnaden.

Avgörandet är särskilt relevant för fastighetsägare, BRFer och andra aktörer med blandad verksamhet där Skatteverket tidigare inte har godkänt att omsättningsmetoden har tillämpats för att inköpen t.ex. delvis har avsett bostäder. Här finns nu möjlighet att gå tillbaka till tidigare år och göra en beräkning av vilken ingående moms som är avdragsgill på gemensamma kostnader utifrån en omsättningsbaserad fördelningsnyckel.

Har du frågor med anledning av det vi skrivit eller vill ha hjälp med att bedöma om det finns potentiella momsavdrag retroaktivt, är du välkommen att kontakta oss på Forvis Mazars.