Kan lämnade koncernbidrag anses utgöra skatteflykt?

Skatterättsnämnden har i förhandsbesked 28-22/D fastslagit att avdrag för koncernbidrag till ett bolag som året efter koncernbidraget har avyttrats, inte anses kunna vägras med stöd av skatteflyktslagen.

Bolaget X ägde samtliga aktier i dotterbolaget Å, vilket i januari 2022 överläts till en extern köpare. Vid ingången av beskattningsåret 2021 fanns det outnyttjade underskott från tidigare år i både X och dotterbolaget Å. X beräknades under beskattningsåret 2021, före avdrag för tidigare års under­skott, redovisa ett överskott. Å beräknades under beskattningsåret redovisa ett underskott.

Tidigare års underskott i både X och dotterbolaget Å är i sin helhet koncernbidragsspärrat gente­mot de båda bolagen. Det framgår att beloppsspärren inte kommer att medföra att någon del av dotterbolaget Å:s inrullade underskott från 2022 faller bort till följd av ägarförändringen samt att detta gäller oavsett om koncernbidrag lämnas eller inte. X har i räkenskaperna för 2021 bokfört en värdeöverföring till Å och överväger att i deklarationen yrka avdrag för värdeöverföringen som koncernbidrag. Vidare är samtliga förutsättningar för att koncernbidraget ska dras av hos givaren och tas upp hos mottagaren enligt 35 kap. IL uppfyllda.

Skatteverket anser att det aktuella koncernbidraget i praktiken innebär att resultatutjämningen fortsätter trots att X och dotterbolaget Å inte längre ingår i samma koncern och att skatteflyktslagen därmed är tillämplig.

Bolaget X menar att det är möjligt för bolaget att resultatutjämna årets resultat inom koncernen och nyttjandet av den möjligheten medför inte att några nya underskott uppstår. Det kan därför inte anses innebära att resultatutjämningen fortsätter efter koncerntillhörigheten upphör. En sådan resultatutjämning kan inte anses strida mot lagstiftningens syfte, och därmed är skatteflyktslagen inte tillämplig.

Skatterättsnämnden anförde att även om de formella förutsättningarna för att lämna och ta emot koncernbidrag är uppfyllda kan en prövning mot skatteflyktslagen medföra att avdrag ändå inte medges om avdraget skulle leda till obehöriga skatteförmåner (jfr RÅ 1989 ref. 31).

I HFD 2018 ref. 59 och HFD 2021 ref. 66 fann Högsta förvaltningsdomstolen att avdrag för koncernbidrag som lämnas för att mottagaren ska kunna utnyttja det mot ett sparat underskott inför en koncernintern omstrukturering – som skulle föra med sig att koncernbidragsrätten mellan givare och mottagare upphörde – inte kunde vägras med stöd av skatteflyktslagen. Detta mot bakgrund av att bestämmelserna om koncernbidrag syftar till att möjliggöra resultatutjämning mellan bolag inom en och samma koncern. 2021 års fall innebar att en resultatutjämning mellan bolag som saknade koncernbidragsrätt sinsemellan, men som ingick i samma aktiebolagsrättsliga koncern, godtogs.

När bestämmelserna om koncernbidrag i stället använts för att flytta underskott mellan bolag inför en förestående koncernextern överlåtelse av antingen det givande bolaget (RÅ 1989 ref. 31 och RÅ 2000 ref. 21 II) eller det mottagande bolaget (RÅ 2009 not. 201) har avdrag däremot vägrats med stöd av skatteflyktslagen. Att tillskapa ett underskott hos det bolag som lämnar eller mottar koncernbidrag och som därefter säljs externt syftade enligt Högsta förvaltningsdomstolen till att bolaget skulle kunna utnyttja underskottet mot sina framtida inkomster. Det var i praktiken detsamma som att utjämning av överskott och underskott fortsatte trots att givande och mottagande bolag inte längre ingick i samma koncern.

Det koncernbidrag som X överväger att yrka avdrag för ryms i sin helhet inom det överskott av näringsverksamhet som bolaget redovisar för 2021, före avdrag för tidigare års underskott. Koncernbidraget kan kvittas mot det underskott som under samma år uppkommer i dotterbolaget Å.

Koncernbidraget finansieras inte genom erhållna aktieägartillskott, lån eller liknade utan genom den rörelsevinst som X gör under beskattningsåret 2021. Bidraget innebär en resultatutjämning av 2021 års resultat mellan X och dess helägda dotterföretag. En sådan resultatutjämning är enligt Skatterättsnämndens mening inte jämförbar med den som i praxis har ansetts strida mot lagstift­ningens syfte. Skatteflyktslagen kan därmed inte anses tillämplig på förfarandet.

Man kan ställa sig frågande till Skatteverkets inställning i det aktuella förhandsbeskedet, framför allt mot bakgrund av HFD 2018 ref. 59 och HFD 2021 ref. 66. I det aktuella förhandsbeskedet ledde koncernbidraget inte till några ytterligare, nya underskott i X, utan koncernbidraget medförde endast att årets resultat före avdrag för gamla underskott uppgick till 0 kr. Det har genom detta förhandsbesked ytterligare tydliggjorts att resultatutjämning genom koncernbidrag, som inte innebär att underskott flyttas mellan bolag som efter utgången av beskattningsåret inte längre kommer att ingå i samma koncern, är tillåtet.