Utomståenderegeln anses inte tillämplig vid både direkt och indirekt ägande

I slutet av februari kom Skatterättsnämnden med ett, nu överklagat, förhandsbesked (70-23/D) angående utomståenderegeln och samma eller likartad verksamhet. Frågorna i förhandsbeskedet grundande sig i att sökandena planerat att ta en större utdelning från bolaget under närliggande år och utmynnande i ett oenigt avgörande avseende vilka andelar som skulle beaktas vid beräkning av det utomstående ägandet.

Utomståenderegeln medför att en andel som skulle varit kvalificerad på grund av att ägaren är verksam i betydande omfattning, kan bli okvalificerad om det finns ett utomstående ägande om minst 30 %. Det finns särskilda krav på det utomstående ägandet, exempelvis ska ägandet ska bestå under beskattningsåret samt de fem föregående åren. Trots ett utomstående ägande kan andelar vara fortsatt kvalificerade om det föreligger särskilda skäl.

Syftet med bestämmelserna är att förhindra att inkomster omvandlas från tjänsteinkomster till kapitalinkomster med lägre beskattning. Risken för detta anses lägre vid förekomsten av ett omfattande utomstående ägande.

Skatterättsnämndens förhandsbesked innebär att direkt och indirekt ägande av en passiv delägare som är aktiv i sitt eget ägarbolag inte kan separeras och räknas till det utomstående ägandet.

Omständigheter

Sökandena äger indirekt andelar i ett fåmansföretag där de är verksamma i betydande omfattning. Sedan 2017 har det funnits ett passivt direkt och indirekt utomstående ägande överstigande 30 %. Bland de passiva ägarna fanns ett familjeägt företag (X AB), i vilket de passiva ägarna är aktiva i betydande omfattning. X AB har förvärvat andelar genom nyemissioner samt teckningsoptioner. Under 2018 förvärvade ägarna i X AB hälften av X AB:s andelar i det nu aktuella bolaget.

Vid beaktande av samtliga aktier som ägarna i X AB innehar föreligger ett utomstående ägande som uppfyller kraven i utomståenderegeln.

Frågorna inför Skatterättsnämnden behandlar vilka andelar, om några, som ska räknas in i det utomstående ägandet efter ägarförändringen 2018.

Skatterättsnämndens bedömning

Skatterättsnämndens bedömning är att det i och med att ägarna i X AB är aktiva i X AB och samtidigt har ett såväl direkt som indirekt ägande kan finnas en risk för sådan inkomstomvandling som 57 kap. IL syftar att förhindra. Den omständighet att det direkta ägandet uppkommit först när X AB redan ägde andelar i bolaget eller omfattningen av det direkta ägandet anses inte ha någon betydelse för bedömningen. De aktuella bolagen anses på grund av detta bedriva samma eller likartad verksamhet och det bedöms då inte vara möjligt att skilja direkt eller indirekt ägande. Sökandenas andelar är följaktligen kvalificerade och utomståenderegeln kan tillämpas först tidigast efter utgången av 2027.

Bedömningen skiljer sig från HFD 2023 ref.11 (läs vårt tidigare blogginlägg om domen här) där bolagen inte ansetts bedriva samma eller likartad verksamhet med beaktande av att det inte funnits något direkt ägande.

Avgörandet i Skatterättsnämnden var inte enhälligt utan två deltagare, med instämmande av föredragande, ansåg att samtliga aktier skulle beaktas och det utomstående ägandet således skulle vara tillräckligt. Inte heller ansågs det föreligga särskilda skäl att andelarna annars skulle anses kvalificerade.

Avgörandet har senare kommit att överklagas.

Avgörandet innebär att delägare i fåmansföretag måste beakta hur passiva ägare som är aktiva i egna ägarbolag strukturerar sitt innehav. Med nu tillämpad tolkning av rättsläget får passiva delägares interna omstruktureringar av dess ägande i bolaget stora konsekvenser för ägare som önskar tillämpa utomståenderegeln. Riskerna för detta kan minskas genom att teckna aktieägaravtal som begränsar möjligheten för delägare att omstrukturera sitt ägande utan att först beakta konsekvenserna.

Vi kommer följa utvecklingen i målet.

Har du funderingar avseende utomståenderegeln är du välkommen att kontakta någon av våra skattejurister.