Regelverken som träffar företag i stora koncerner

Särskilda krav ställs på företag i stora koncerner när det kommer till skatterapportering och dokumentation. Sedan EU:s medlemsstater beslutade om ett direktiv för att införliva de modellregler som OECD presenterat om en global minimibeskattning, även känt som Pelare 2, har stor uppmärksamhet givits det nya regelverket som idag är en del av svensk lagstiftning. De företag som träffas av Pelare 2, är även skyldiga att förhålla sig till regelverken om offentliggörande av inkomstskatterapporter och land-för-land-rapportering. Allt som oftast ställer också reglerna om internprissättning krav på efterlevnad för dessa företag. I detta blogginlägg redogör Mazars i korthet för regelverken som träffar företag i de stora koncernerna.

Tilläggsskatt för företag i stora koncerner

Lagen om tilläggsskatt omfattar företag i koncerner vars intäkter under två av de senaste fyra räkenskapsåren har uppgått till minst 750 miljoner euro. Lagen är framtagen i enlighet med rådets direktiv (EU) 2022/2523 som syftar till att större koncerner ska vara föremål för en effektiv skatt om minst 15 % på en särskilt definierad skattebas, de s.k. Pelare 2-reglerna. Om företag inte uppfyller kravet på en effektiv skatt om 15 % ska en tilläggsskatt tas ut. Syftet med regelverket är att motverka skatteplanering med lågskatteländer.

Lagen trädde i kraft 1 januari 2024. Redan i årsredovisningen för 2023 ska omfattande bolag lämna en upplysning om hur tilläggsskatten kommer påverka koncernen. I juni 2026 ska de enheter som omfattas av den nya lagen lämna in en tilläggsskatterapport och eventuellt en tilläggsskattedeklaration avseende beskattningsår 2024 till Skatteverket. Tilläggsskatterapporten ska innehålla uppgifter om t.ex. beräkningen av effektiv skatt, tilläggsskatt eller en förklaring till varför en tillfällig s.k. förenklingsregel är tillämplig. Mer om tilläggsskatt för företag i stora koncerner kan du läsa i vårt tidigare blogginlägg som du hittar här.

Offentliggörande av vissa stora företags inkomstskatterapporter

Lagen om offentliggörande av inkomstskatterapporter ställer krav på företag och koncerner med verksamhet i flera länder vars intäkter under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 8 miljarder svenska kronor. Lagen, som även den bygger på ett EU-direktiv (2021/2101), implementerades i svensk lagstiftning 2023 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 maj 2024. Syftet med lagen är att bekämpa skatteflykt genom att främja transparens.

De som omfattas av lagen är skyldiga att upprätta och offentliggöra en inkomstskatterapport. Denna ska innehålla uppgifter om den inkomstskatt som företaget betalar i olika länder och ska i första hand upprättas av det yttersta moderföretaget i en koncern. I de fall det yttersta moderföretaget i koncernen hör hemma utanför EES, kan dotterföretaget bli skyldig att upprätta och offentliggöra en inkomstskatterapport. Denna rapporteringsskyldighet gäller även filialer till företag som hör hemma utanför EES.

Inkomstskatterapporten ska offentliggöras genom att lämnas in till Bolagsverket senast ett år efter räkenskapsårets utgång. Utöver offentliggörandet på Bolagsverket ska rapporten även finnas tillgänglig för allmänheten på det rapporteringsskyldiga företagets egen hemsida. Där ska inkomstskatterapporten hållas tillgänglig under minst fem år.

Land-för-land-rapportering

Multinationella koncerner som är verksamma inom EES och har sammanlagda intäkter som uppgår till minst 7 miljarder svenska kronor är skyldiga att i en land-för-land-rapport lämna vissa uppgifter om varje verksamhetsland. Reglerna för land-för-land-rapportering bygger på OECD:s standard och DAQ 4-direktivet och syftar till att, liksom ovan anförda, motverka skatteflykt och öka transparensen.

En land-för-land-rapport liknar i det stora hela offentliggörande av inkomstskatterapporter och innehåller i stort sett samma uppgifter. Till skillnad från inkomstskatterapporten ska land-för-land-rapporten dock inte offentliggöras. Den ska endast lämnas in till behörig skattemyndighet. Genom automatiskt informationsbyte kommer rapporten därefter övriga skattemyndigheter till del.  

Huvudregeln är att det yttersta moderföretaget i en koncern ska lämna en land-för-land-rapport för hela sin koncern i sitt hemland. I vissa fall kan ett svenskt dotterföretag dock bli skyldigt att lämna land-för-land-rapporten till Skatteverket. Rapporten ska ha kommit in till Skatteverket senast 12 månader från det att det rapporterade räkenskapsåret avslutades.

Varje svenskt företag som ingår i en sådan multinationell koncern som ska lämna land-för land-rapport och som inte själv är rapporteringsskyldigt, ska lämna underrättelse till Skatteverket om vilket företag i koncernen som är rapporteringsskyldigt. Underrättelse om att ett svenskt företag är rapporteringsskyldigt, eller vilket utländskt företag i koncernen som är rapporteringsskyldigt, ska ha kommit in till Skatteverket före det rapporterade räkenskapsårets utgång.

Internprissättning enligt armlängdsprincipen

Prissättningen på gränsöverskridande koncerninterna transaktioner ska förhålla sig till armlängdsprincipen. Med andra ord ska priserna vara marknadsmässiga. Alla företag är skyldiga att förhålla sig till armlängdsprincipen på denna typ av transaktioner, men endast vissa företag är skyldiga att upprätta en särskild internprissättningsdokumentation. Undantagna från dokumentationsskyldigheten är företag som året före beskattningsåret ingår i en intressegemenskap som har mindre än 250 anställda och har en omsättning på högst 450 miljoner kronor eller en balansomslutning på högst 200 miljoner kronor. Oavsett om ett företag är dokumentationsskyldigt, riskerar företag att upptaxeras och/eller påföras skattetillägg om armlängdsprincipen inte efterlevs. Dokumentationen ska bestå av två delar. Den ena delen (Masterfile) är gemensam för koncernen och ska innehålla uppgifter om både koncernen och verksamheten som bedrivs. Den andra delen (Local file) är företagsspecifik och ska innehålla information om interna gränsöverskridande transaktioner mellan företaget och utländska företag i koncernen. En Masterfile ska vara upprättad senast vid den tidpunkt då moderföretaget i koncernen ska lämna sin inkomstdeklaration, medan en Local file ska vara upprättad vid den tidpunkt då det svenska företaget ska lämna sin inkomstdeklaration.

Stora krav ställs på stora företag och/eller företag som ingår i stora koncerner. Om du har funderingar kring dessa regelverk eller har frågor kring upprättandet av skatterapporter, dokumentationsskyldighet, eller ditt företags policy vid internprissättning, är du varmt välkommen att kontakta oss på Mazars.