Förslag om avtrappat ränteavdrag för lån utan säkerhet

I slutet av augusti publicerades en lagrådsremiss där regeringen har föreslagit nya regler som innebär en utfasning av rätten till ränteavdrag på lån utan säkerheter. Utfasningen föreslås ske under en period om två år och förslaget kommer att ingå i budgetpropositionen för 2025.

Enligt nuvarande regler ska fysiska personer, med vissa begränsningar, dra av ränteutgifter i inkomstslaget kapital under förutsättning att ränteutgifterna inte hör till inkomstslaget näringsverksamhet. Reglerna omfattar även vissa utgifter som inte formellt är ränta, men som i beskattningshänseende ska behandlas som ränta (exempel på sådana utgifter kan vara ränteersättning och tomträttsavgäld). 

I de föreslagna reglerna ska rätten till avdrag för ränteutgifter i inkomstslaget kapital begränsas för lån som inte uppfyller vissa särskilda förutsättningar gällande värdering av säkerheter och maximal belåningsgrad.

Ränteutgifter som, enligt förslaget, fortsatt får dras av avser ränteutgifter på lån med säkerhet i, bland annat, fastigheter, bostadsrätter, byggnadskreditiv och finansiella instrument som handlas på en reglerad marknad eller MTF-plattform inom EES. I samtliga fall ställer de föreslagna reglerna även krav på utlånaren.

Därutöver föreslås även lån med säkerhet i fordon, båtar, skepp eller luftfartyg samt lån som lämnas av en pantbank vara sådana lån på vilka ränteutgifterna kan vara avdragsgilla. Även i dessa fall ställs krav på långivare och i vissa fall även säljaren.

Ränteutgifter på lån som faller utanför dessa kategorier föreslås inte vara avdragsgilla.    

Rätten till avdrag ska, enligt förslaget, utfasas under två år, vilket innebär att för beskattningsåret 2025 är ränteutgifter på lån som inte omfattas av avdragsrätten avdragsgilla till 50 procent.

Syftet med förslaget är att, genom minskad avdragsrätt för ränteutgifter, på sikt minska skuldsättningen hos svenska hushåll, främst gällande mer riskfyllda lån som blanco-lån och andra konsumtionslån.

Remissinstanserna har delade meningar om förslagets ändamålsenlighet. Den främsta kritiken är att förslaget kan leda till ökade betalningssvårigheter för hushåll med små marginaler.  Även remissinstanser som i stort är positiva till förslaget har poängterat att det är osäkert i vilken utsträckning en slopad avdragsrätt minskar problemen med överskuldsättning i samhället, medan andra bedömer att förslaget på sikt kan minska låntagarnas mer riskfyllda skuldsättning.

Som nämnt kommer förslaget ingå i budgetpropositionen för 2025 och reglerna föreslås börja gälla den 1 januari 2025.

Vi på Forvis Mazars följer utvecklingen framåt.