Nya 3:12-regler – här är regeringens förslag!

Den 22 maj presenterade regeringen i en lagrådsremiss sitt förslag på förändringar i 3:12-regelverket. Lagrådsremissen överensstämmer i stora delar med Kommitténs förslag men med vissa förändringar. De ändrade reglerna föreslås träda i kraft 1 januari 2026.

I maj 2022 beslutade regeringen att tillsätta en utredning i uppdrag att föreslå förenklingar av 3:12-reglerna. Kommittén överlämnade i juni 2024 sitt betänkande Förenkla och förbättra! (SOU 2024:36). I lagrådsremissen behandlar regeringen stora delar av betänkandets förslag. Övriga förslag avser regeringen inte att gå vidare med. Nedan sammanfattar vi lagrådsremissens huvudsakliga innehåll.

Nya regler för beräkning av gränsbelopp

• ”Grundbelopp”

I förslaget finns en ny modell för beräkning av gränsbeloppet, vilket innebär att den nuvarande förenklingsregeln och huvudregeln ersätts av en gemensam regel som ska användas av samtliga delägare. Ett grundbelopp motsvarande 4 inkomstbasbelopp (322 400 kr för beskattningsår 2025) fördelas som tidigare lika på andelarna i företaget. Delägare som äger andelar i flera fåmansföretag får beräkna maximalt ett grundbelopp vilket fördelas i relation till ägarens samtliga innehav.

• Lönebaserat utrymme

Utöver grundbeloppet får ett lönebaserat utrymme tillgodoräknas ägarens gränsbelopp. Det lönebaserade utrymmet utgörs fortfarande av 50 procent av löneunderlaget vilket fördelas på delägarens andelar i företaget. Enligt förslaget ska emellertid ett avdrag, så kallat löneavdrag, om 8 inkomstbasbelopp (644 800 kr, 2025) göras för varje delägare. För makar sker beräkningen gemensamt och därefter fördelas det lönebaserade utrymmet med lika belopp på makarnas andelar i företaget.

• Löneuttags- och kapitalandelskrav

Dagens löneuttagskrav och kapitalandelskrav (den så kallade fyraprocentspärren) slopas, vilket medför att alla delägare kan få möjlighet att tillgodoräkna sig ett lönebaserat utrymme vid beräkning av gränsbeloppet. Dock ska det lönebaserade utrymmet fortsatt begränsas till 50 gånger ägarens eller närståendes lön.

Ersättning till anställda i företag som ägs genom alternativ investeringsfond ska inte räknas med vid beräkning av löneunderlaget.

• Uppräkning sparat utdelningsutrymme

Dagens årliga ränteuppräkning av sparat utdelningsutrymme från tidigare år föreslås tas bort.

• Omkostnadsbelopp vid beräkning av gränsbelopp

Omkostnadsbelopp föreslås enbart få beaktas vid beräkning av årets gränsbelopp till den del av andelarnas omkostnadsbelopp som överstiger 100 000 kronor.

Förkortad karenstid

En generell förkortning av karensen föreslås – från fem till fyra år. Förslaget får effekt på karensen även i samband med att ett företag upphör att vara ett fåmansföretag och vid bedömningen av den så kallade utomståenderegeln.

Ändrad definition av dotterbolag

Den särskilda dotterföretagsdefinitionen som gäller vid beräkning av löneunderlaget avskaffas till den del som avser aktiebolag. Detta innebär att bedömningen av om ett företag är ett dotterföretag i stället ska göras enligt aktiebolagslagen.

Kontrolluppgifter

Regeringen föreslår att den som innehar kvalificerade andelar ska i sin inkomstdeklaration lämna de uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna tillämpa bestämmelserna om utdelning och kapitalvinster på sådana andelar. Regeringens förslag skiljer sig något från Kommitténs som i stället föreslog att fåmansföretagen årligen skulle lämna kontrolluppgifter.

Syftet med de föreslagna reglerna är – precis som utredningen heter – att förenkla och förbättra ett idag komplicerat regelverk som gäller vid beskattning av ägare till fåmansföretag, vilket är välkomnat!

Några av Kommitténs förslag har regeringen dock valt att skrota. Bland annat vad gäller förslaget om ett snävare närståendebegrepp, där syskon, syskons make och syskons barn och barnbarn inte längre skulle omfattas. Även förslaget om ett gemensamt takbelopp för tjänstebeskattning på utdelningar och kapitalvinster har man valt att inte gå vidare med. Inte heller Kommitténs förslag om att i lagstiftningen fastslå ett krav om minst 30 procent ägande vid tillämpning av den s.k. utomståenderegeln finns med i regeringen förslag.

Vi på Forvis Mazars följer aktivt utvecklingen av de föreslagna 3:12-reglerna. Nästa steg i lagstiftningsprocessen är att Lagrådet ska yttra sig över de föreslagna reglerna och därefter ska en proposition presenteras för godkännande av Riksdagen under hösten.

Har du funderingar om vad de föreslagna reglerna kan komma att innebära för dig som delägare i fåmansföretag är du välkommen att kontakta någon av våra skattejurister.