Förslaget på nya ränteavdragsregler för företag – var tog de vägen?

Regeringen har valt att inte gå vidare med förslaget till nya ränteavdragsregler för företag i årets budgetproposition. Vad innebär det? Jo, svenska företag kommer fortfarande behöva hantera svåra regler som styr deras rätt till avdrag för räntekostnader. I artikeln nedan sammanfattar vi ränteavdragsreglerna, de mest väsentliga förändringarna som låg på bordet, samt vad som är viktigt att tänka på inför kommande bokslut för 2025 avseende ränteavdrag.

Vad gäller idag?

Ränteavdragsbegränsningsreglerna trädde i kraft för lite drygt sex år sedan och innebär i korthet en begränsning av hur mycket s.k. negativt räntenetto ett bolag eller en intressegemenskap får dra av i sin inkomstdeklaration.

De två huvudsakliga avdragsmodellerna för beräkning av ett bolags räntenetto utgörs av:

• Förenklingsregeln: Samtliga företag inom samma intressegemenskap får tillsammans göra avdrag för negativa räntenetton upp till 5 miljoner kronor per år. Eventuellt överskjutande belopp kan inte rullas vidare till nästa år och går därmed förlorat.
• EBITDA-regeln: Alternativt kan företag välja att göra avdrag för negativa räntenetton motsvarande högst 30 % av skattemässiga EBITDA. Överskjutande belopp kan eventuellt rullas vidare, och förfaller efter sex år.

Utöver traditionell ränta omfattar ränteavdragsbegränsningsreglerna även vissa relaterade kostnader. Exempelvis kan valutakursförändringar vid säkrade lån i utländsk valuta, räntekomponenter i finansiella leasingavtal samt kostnader kopplade till lånefinansiering – såsom uppläggningsavgifter och borgensavgifter – klassas som ränta. Det finns en möjlighet att kvitta positivt räntenetto i ett bolag mot negativt räntenetto i ett annat koncernbolag, under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda. Möjligheten till kvittning är dock begränsad till räntenetton för det aktuella beskattningsåret.

Vad innebar förslaget?

Koncernutjämning av räntenetto: I dagsläget beräknas räntenetto och avdragsutrymme per bolag. I förslaget föreslogs i stället att företag med koncernbidragsrätt ska ingå i en gemensam beräkningsenhet där avdragsutrymme och ackumulerade räntenetton beräknas samlat. Därefter ska avdrag genomföras i respektive bolag, dock aldrig över det egna ackumulerade räntenettot.

Evig rullning av negativa räntenetton: Nuvarande sexårsgräns för kvarstående negativa räntenetton föreslogs att slopas och i stället skulle ackumulerade räntenetton fastställas årligen.

Höjd gräns för förenklingsregeln: Gränsen för förenklingsregeln föreslogs höjas från 5 miljoner kronor till 25 miljoner kronor inom intressegemenskapen.

För en utförligare analys kring de föreslagna reglerna, inklusive anpassning av de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna, hänvisar vi till tidigare inlägg: Ränteavdragsreglerna i fokus – i väntan på remissvar.

Vad är viktigt att tänka på inför bokslutet 2025?

När företag ska beakta ränteavdragsbegränsningar vid upprättande av skatteberäkning, särskilt inför bokslut, kan nedan punkter vara goda att ha i åtanke:

• Vilka utgifter anses som ränta enligt skattemässig definitionen?
• Vad är bolaget/bolagens räntenetto?
• Vilken regeln ska bolaget/bolagen tillämpa? EBITDA-regeln eller förenklingsregeln?
• Ryms negativt räntenetto inom avdragsutrymmet?  
• Kan möjligheten med kvittning av räntenetto användas?

Notera att ovan lista inte är uttömmande och att varje företag behöver se över sina egna förutsättningar. En vanlig fråga som vi får är om ett bolag måste redovisa beräkningen av räntenettot samt bedömningen om avdragsrätten för det eventuella negativa räntenettot på en s.k. N9-bilaga tillsammans med sin inkomstdeklaration. Det korta svart på den frågan är ”sannolikt ja, en N9-bilaga måste upprättas”. För en mer detaljerad beskrivning krig definition på ränta samt vilka företag som måste lämna N9, se tidigare inlägg: Viktigt att ta hänsyn till ränteavdragsbegränsningsreglerna i bolagets skatteberäkning.

Ränteavdragsbegränsningsreglerna har medfört omfattande konsekvenser för företag, stora som små – inte minst i och med de räntehöjningar som skett under de senaste åren. Det är därför synd att svenska företagen går miste om de föreslagna reglerna, och fortsatt tvingas navigera igenom ett komplext regelverk som i flera avseenden är mindre konkurrenskraftigt än motsvarande regler i många andra europeiska länder.

Om du har några frågor avseende upprättande av bilaga N9, definitionen av ränta eller avdragsrätten för räntekostnader i er verksamhet, kontakta någon av Forvis Mazars skattejurister så hjälper vi dig!