Så påverkar låneförbuden i ABL dig och ditt aktiebolag

Känner du till att ett förbjudet lån kan leda till återbetalningsskyldighet, skattemässiga konsekvenser och till och med straffrättsliga påföljder? Reglerna om låneförbud i aktiebolagslagen (ABL) är viktiga att ha koll på för dig som driver ett aktiebolag då de påverkar hur du kan agera som ägare, styrelseledamot eller VD. I den här artikeln går vi igenom vad ett förbjudet lån är, vilka undantag som finns från låneförbuden och vilka konsekvenser som kan bli aktuella om reglerna överträds.

Det här är låneförbuden i ABL

Låneförbuden i ABL är centrala regler som alla som driver eller arbetar med aktiebolag behöver känna till. Reglerna har två tydliga syften. Det ena är att förhindra skatteflykt. En aktieägare ska inte kunna undvika skatt genom att låna pengar från bolaget i stället för att ta ut lön – för att sedan sälja aktierna och återbetala lånet med köpeskillingen. Det andra syftet är att skydda bolagets borgenärer genom att hindra ägarens privata konsumtion av bolagets tillgångar.

Till skillnad från andra associationsformer finns det två särskilda typer av låneförbud som gäller just för aktiebolag; närståendelåneförbudet och förvärvslåneförbudet.

Närståendelåneförbudet

För det första får ett aktiebolag inte låna ut pengar eller ställa säkerhet till personer som ingår i den förbjudna kretsen – d.v.s. aktieägare, styrelseledamöter och VD – i bolaget eller i annat bolag i samma koncern, samt deras närstående och företag i vilka dessa har bestämmande inflytande över. Med ”annat bolag i samma koncern” avses när koncernförhållande i ABL:s definition föreligger. Som följd gäller låneförbudet inte för ägare, styrelseledamöter eller VD i en utländsk juridisk person som äger ett svenskt aktiebolag.

Förvärvslåneförbudet

För det andra får ett aktiebolag inte ge lån, förskott eller ställa säkerhet i syfte att låntagaren eller dess närstående ska kunna köpa aktier i bolaget eller i ett överordnat bolag i samma koncern. Även här avses koncernförhållande enligt ABL:s definition, vilket innebär att det inte är förbjudet att lämna lån för förvärv av aktier i ett utländskt moderbolag.

Notera också att lån som lämnas efter förvärvet är tillåtna. Det avgörande är att tredje man, om än kortvarigt, står en självständig kreditrisk – det vill säga faktiskt har lånat ut pengar med en uppenbar risk att inte få betalt.

Penninglån – vad är det?

Låneförbuden träffar det som lagen kallar ”penninglån”. Vad som avses med penninglån framgår dock inte uttryckligen i vare sig ABL eller dess förarbeten. Det framhålls dock att normala varukrediter inte träffas av låneförbuden – men ovanligt förmånliga betalningsvillkor kan däremot aktualisera ett förbjudet lån. Sannolikt utgör inte heller förskott på lön eller reseförskott förbjudna lån.

I rättsfallet NJA 2021 s. 388 har Högsta domstolen angett vad som avses med begreppet penninglån och uttalat att eftersom låneförbuden är straffsanktionerat, finns det anledning att tolka begreppet penninglån med viss restriktivitet. Vidare krävs att transaktionen har grunddragen hos det som enligt allmänt juridiskt språkbruk utgör en försträckning av betalningsmedel. Det ska alltså finnas ett avtal mellan bolaget och den närstående – uttryckligt eller konkludent – och det ska vidare vara förutsatt att beloppet ska återbetalas eller regleras, exempelvis genom avräkning mot senare fordringar på bolaget.

För att avgöra om det rör sig om ett penninglån ska en samlad bedömning göras av bland annat parternas avsikter, transaktionens beteckning och villkor samt bokföring. I det aktuella avgörandet lade Högsta domstolen stor vikt vid vilken partsavsikt som kunde utläsas av utredningen. Om det exempelvis står klart att någon återbetalning eller avräkning inte varit förutsatt, kan transaktionen inte bedömas som ett penninglån. Domen klargör också att en värdeöverföring som ryms inom vad som rimligen kan förväntas bli utdelat inte räknas som ett förbjudet lån. En sådan värdeöverföring kan dock fortfarande vara otillåten, exempelvis om ABL:s formkrav vid utdelning inte uppfylls.

Det är förhållandena vid tidpunkten för låneavtalets ingående som är avgörande – inte förhållandena vid utbetalningen av lånet. Tänk också på att gäldenärsbyte till en person inom den förbjudna kretsen innebär ett nytt avtalsingående i samband med att långivaren godkänner bytet.

Notera att begreppet penninglån inte nämns i förvärvslåneförbudet. Den bestämmelsen har ett bredare tillämpningsområde och kan därför omfatta lån av andra lätt omsättningsbara tillgångar.

Undantag från låneförbuden

Även om utgångspunkten är att aktiebolag inte får lämna penninglån till en person som tillhör den förbjudna kretsen finns vissa lagstadgade undantag.   

Undantag från närståendelåneförbudet

Från närståendelåneförbudet finns flera undantag och här lyfter vi de två vanligaste.

Om både det långivande bolaget och gäldenären ingår i samma koncern får bolaget lämna lån, även om det är till någon i den förbjudna kretsen. Lån mellan koncernbolag betraktas som interna överföringar inom ett och samma bolag, vilket ger ökad affärsfrihet och flexibilitet inom koncernen. Koncernundantaget gäller även koncerner där moderföretaget är en motsvarande juridisk person med hemvist inom EES.

Lån är också tillåtet till någon i den förbjudna kretsen om det uteslutande avser gäldenärens rörelse och ges på rent affärsmässiga grunder. Bedömningen ska göras utifrån det långivande bolagets intresse och lånet måste vara kopplat till gäldenärens befintliga verksamhet. Dessutom ska villkoren vara marknadsmässiga.

Viktigt – syftet med dessa undantag är att den normala affärsverksamheten inte ska begränsas. Borgenärernas skydd anses vara tillräckligt även när lån lämnas inom dessa ramar. Bolagets ledning bör noggrant dokumentera syftet och förutsättningarna för lånet för att visa att villkoren för undantag är uppfyllda.

Undantag från förvärvslåneförbudet

Det finns endast ett undantag från förvärvslåneförbudet. Ett aktiebolag får lämna lån till anställda – antingen i det egna bolaget eller i ett annat bolag inom samma koncern – men bara om lånet inte överstiger två prisbasbelopp och erbjudandet riktas till minst hälften av företagets anställda samt att det erbjudna beloppet återbetalas inom fem år genom regelbundna amorteringar.

Möjlighet till dispens från låneförbuden

Skatteverket kan – efter ansökan – medge undantag från låneförbuden om det finns synnerliga skäl. Dispens har således blivit ett viktigt instrument för att till exempel kunna genomföra generationsskiften där bolag ska övergå till aktieägarens barn. Ansökan om dispens bör göras innan lånet genomförs. Både dispenslån och kommersiella lån ska dokumenteras i en särskild förteckning.

Observera att även som lån ges med stöd av ovan nämnda undantag eller dispens, kan dessa bryta mot reglerna om värdeöverföringar från bolaget. Ett exempel är om gäldenären saknar betalningsförmåga vid utlåningstillfället – lånet anses då vara en olovlig värdeöverföring och kan leda till krav på återbetalning och bristtäckning.

Konsekvenser om reglerna inte följs

Att göra fel och bryta mot låneförbuden kan bli dyrt och få långtgående konsekvenser. För det första blir ett förbjudet lån ogiltigt, vilket innebär att den som tagit emot penninglånet måste betala tillbaka det förbjudna lånet till bolaget, även om det skett i god tro. Styrelseledamöter, VD eller aktieägare som varit inblandade kan dessutom bli skadeståndsskyldiga om de har medverkat till överträdelsen.

Härutöver aktualiseras beskattning av det förbjudna lånet. Enligt förarbeten bör innebörden av begreppet lån i ABL och i skattelagstiftningen vara densamma, och det ska normalt sett vara fråga om ett penninglån för att beskattning ska ske. En omständighet som kan medföra att beskattning inte ska ske är att lånet återbetalas före utgången av låntagarens beskattningsår.

Ett förbjudet lån betraktas som ett definitivt uttag ur bolaget och beskattas därför som inkomst av tjänst för privatpersoner, d.v.s. som lön, eller som intäkt av näringsverksamhet för juridiska personer. Även skattetillägg kan bli aktuellt.

Slutligen kan förekomsten av ett förbjudet lån även leda till straffrättsliga påföljder, såsom böter eller till och med fängelse i högst ett år om överträdelsen sker uppsåtligen eller av grov oaktsamhet. Detta innebär att både den som beslutar om lånet och den som möjliggör det kan hållas ansvariga.

Vi stöter ofta på situationer där låneförbudsreglerna aktualiseras, särskilt i samband med omstruktureringar och vid generationsskiften. Reglerna om förbjudna lån är komplicerade. Samtidigt vet vi att misstag är kostsamma och kan medföra stora negativa konsekvenser – både för bolaget och för dig som aktieägare och företrädare.

Genom att involvera oss tidigt i processen kan vi ge vägledning, säkerställa att alla juridiska krav efterlevs och identifiera möjligheter till undantag eller dispens till låneförbuden. Tillsammans med er ser vi till att transaktionerna genomförs tryggt och smidigt.

Har du frågor om vad som gäller avseende förbjudna lån eller planerar du för en omstrukturering där låneförbudsreglerna kan komma att aktualiseras? Välkommen att kontakta någon av skattejuristerna på Forvis Mazars så hjälper vi dig.