Regeringen föreslår en utvidgning av reglerna om lättnad i beskattningen av kvalificerade personaloptioner

Den 20 september lämnade regeringen sin budgetproposition för 2022 till riksdagen. I budgetpropositionen föreslår regeringen att de nuvarande bestämmelserna om lättnad i beskatt­ningen av kvalificerade personaloptioner både ska utvidgas och förenklas. Bestäm­melserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

Bestämmelserna om kvalificerade personaloptioner innebär att nystartade företag inom visa branscher, och förutsatt att vissa andra villkor är uppfyllda, kan erbjuda sina anställda att teckna personaloptioner med resultatet att det varken innebär en förmånsbeskattning för den anställde, eller debiterade arbetsgivaravgifter för företaget. I stället ska beskattning i inkomstslaget kapital ske hos den anställde när denne avyttrar den andel som har förvärvats genom utnyttjandet av personal­optionen.

Regeringen föreslår nu att bestämmelserna ska utvidgas till att gälla för företag där medelantalet anställda och delägare som arbetar i företaget är lägre än 150, i stället för nuvarande 50, och med en netto­omsättning eller balansomslutning som uppgår till högst 280 miljoner kronor, i stället för nuvarande 80 mil­joner kronor. Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter ska också omfattas av reglerna även om de inte är anställda i företaget, något som nuvarande lagstiftning inte tillåter. Vidare föreslår regeringen att ”för att förenkla det praktiska handhavandet kring nyttjande av personaloptioner” ändra bestämmelserna så att en personaloption kan nyttjas för förvärv av antingen en andel eller av en teckningsoption som ger rätt att förvärva en andel i företaget. Slutligen föreslås det att en personaloption ska kunna ges ut av ett företag för förvärv av en andel eller teckningsoption i ett annat företag inom samma koncern.

Eftersom förslaget utgör ett statligt stöd, måste förslaget anmälas och godkännas av Europeiska kommissionen innan det kan genomföras. Regeringen avser att under 2021 återkomma till riksdagen med ett förslag. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022 och tillämpas för första gången på personaloptioner som förvärvas efter den 31 december 2021.

Den enskilt viktigaste förändringen är, enligt oss, att regeringen öppnar upp för nyttjandet av teckningsoptioner såsom bärare av kvalificerade personaloptioner. De nuvarande bestämmelserna har, med anledning av Skatteverkets tolkning av lagstiftningen, visat sig vara praktiskt svårtillämpliga. Skatteverket har sedan bestämmelsernas införande den 1 januari 2018 hävdat att teckningsoptioner inte kan utgöra kvalificerade personaloptioner enligt 11 a kap. IL. Inte heller kan enligt Skatteverket en situation där en kvalificerad personaloption innebär en rätt att i framtiden förvärva en teckningsoption falla inom ramen för nämnda regler i 11 a kap. IL. Dock har Högsta Förvaltningsdomstolen i en dom från september 2020 godtagit en sådan situation vilket nu regeringen föreslår bli del av lagen från och med 1 januari 2022.

Genom att teckningsoptioner kommer att kunna nyttjas som bärare av de kvalificerade personaloptionerna enligt det nya regelverket innebär det att företaget kan säkerställa den framtida lever­ansen av aktier till den anställde, något som i onoterade bolag är svårt att göra på annat sätt eftersom sådana företag enligt 19 kap. ABL varken kan teckna sig för eller i princip förvärva egna aktier. En bolagstämma kan vidare inte fatta beslut om en riktad nyemission av aktier som ska genomföras tidigast om tre år. Aktieägarna har därför i stället behövt, genom avtal, försöka försäkra sig om att såväl nuvar­ande som framtida aktieägare vid en tidpunkt som ligger tidigast tre år framåt i tiden kommer att rösta för en nyemission. Om ett nyttjande av teckningsoptioner inte skulle kunna omfattas av reglerna i 11 a kap. blir bestämmelserna mycket svåra att tillämpa för just de företag de riktar sig till, nämligen onoterade företag.

Funderar ni på att sätta upp ett incitamentsprogram i ert företag? Kontakta oss på Mazars Skatt, så hjälper vi er.