Förändringar i regelverket kring källskatt på utdelningar till utländska personer

Den 20 september 2021 lämnade regeringen budgetpropositionen för 2022 till riksdagen. Propositionen innehöll bland annat en ny lag om källskatt på utdelning som medför att nuvarande Kupongskattelagen (1970:624) upphävs, för att ersättas med det nya förslaget. Förslaget föreslås att träda i kraft den 1 juli 2023. Förslaget är en utveckling av regeringens tidigare planer som presenterades i maj 2020 om att upphäva kupongskattelagen och införa en ny lag om källskatt på utdelningen, se promemorian här (PDF 2 MB).

Kupongskatt är en definitiv skatt som tas ut på utdelning på bland annat andelar i svenska aktiebolag, värdepappersfonder och specialfonder. I skälen för regeringens bedömning anges att den nuvarande regleringen är i behov av en modernisering och att reglerna behöver anpassas till EU-rätten i flera hänseenden. Det är även viktigt att regelverket inte kan kringgås, vilket regeringen anser har varit möjligt med tidigare regelverk.

I förslaget anges att skatten bör benämnas källskatt på utdelning och liksom idag bör skattesatsen som utgångspunkt vara 30 procent på utdelning. För att förebygga bedrägerier, fusk och fel bör det enligt förslaget bland annat införas krav på att lämna information på individnivå i skattedeklarationen för att få en skattereduktion direkt vid utdelningstillfället. Därutöver bör enligt förslaget källskatt på utdelning omfattas av bestämmelserna i lagen om skatteflykt.

Det grundläggande ansvaret för att göra avdrag ska enligt förslaget ligga på det utdelande företaget. Skyldigheten kan övergå till en godkänd mellanhand så som deklarationsombud, på skatte- eller redovisningsfirma. Regeringen avser att under år 2022 återkomma till Riksdagen med ett förslag. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2023 i fråga om bestämmelserna om godkänd mellanhand, och i övrigt den 1 januari 2024. Förslaget bör tillämpas första gången på utdelningar där utdelningstillfället inträffar efter den 31 december 2023.

Det kan anses välkommet med en förändring och ett förtydligande av kupongskattehanteringen genom denna kodifiering i lagtext. Av den tidigare promemorian vilken ligger som underlag för skrivelsen i budgetpropositionen framgår nu bland annat att undantaget från källskatt på utdelning på näringsbetingade andelar blir begränsat till att gälla endast utdelning till bolag inom EES.

Detta skiljer sig markant mot nuvarande förhållanden då kupongskatt beroende på individuellt skatteavtal kan sättas till en lägre procentsats än 30%.

Om detta är avsikten och om det blir den slutliga lagtexten skulle det innebära att utdelning från Sverige till länder utanför EES med skatteavtal mot Sverige inte kommer att omfattas av undantaget för näringsbetingade andelar, utan de kommer att bli föremål för svensk källskatt i den mån som framgår av tillämpligt skatteavtal. Således skulle det innebära en betydande förändring för ett stort antal svenska bolag med moderbolag utanför EES. 

Vi kommer att fortsätta bevaka utvecklingen av detta och återkommer med en detaljerad granskning när budgetpropositionens förslag fastställts.