Har du full koll på vilka som ingår i din närståendekrets?

Om du äger andelar i ett s.k. fåmansföretag är det viktigt att ha koll på vilka som ingår i din närståendekrets. Vem du anser som närstående kanske inte stämmer överens med hur inkomstskattelagen tolkar begreppet. Definitionen får betydelse för om en delägares andelar ska anses vara kvalificerade och att utdelning/kapitalvinst därmed till viss del kan komma att beskattas som tjänst i stället för som kapital. Skatterättsnämnden meddelade nyligen i ett förhandsbesked att styvsyskon inte är närstående enligt definitionen i inkomstskattelagen.

Andelar i ett fåmansföretag ska anses kvalificerade exempelvis om delägaren eller en närstående är verksam i betydande omfattning i företaget. Från detta finns undantag. Om en utomstående i betydande omfattning (minst 30 %) äger andelar och har rätt till utdelning ska andelarna anses kvalificerade bara om det finns särskilda skäl. En person som är närstående till en verksam delägare kan inte anses som utomstående.

Enligt inkomstskattelagen avses med begreppet närstående bl.a. avkomling och syskon. I bestämmelsen anges vidare att styv- och fosterbarn räknas som avkomling. Någon motsvarande skrivning finns inte om styvsyskon men uttalandet avseende avkomling kan ge anledning att tro att även styvsyskon ska anses som närstående. För många är styvsyskon lika mycket syskon som ett biologiskt syskon.

I sitt förhandsbesked klargjorde Skatterättsnämnden att så inte är fallet, i alla fall inte från ett skattemässigt perspektiv. Skatterättsnämnden börjar med att konstatera att det framgår från förarbetena till lagen att definitionen av närståendekretsen i inkomstskattelagen är uttömmande och att inga andra än de som räknas upp ska anses ingår i kretsen. I förarbeten till definitionen av barn i samma lag diskuteras bl.a. om styvsyskon ska anses som syskon. Enligt Skatterättsnämnden ger de uttalanden som görs i förarbetena inte stöd för att likställa styvsyskon med syskon. Uttalandena kan enligt nämnden endast uppfattas som ett allmänt påpekande om att omfattningen av bestämmelsen om barn är oklar.

Enligt tidigare domar kan en sambos vuxna barn anses som styvbarn och därmed närstående. Skatterättsnämnden anser att inte heller dessa domar kan ge stöd för att inkludera styvsyskon i närståendekretsen eftersom avgörandet tar sikte på relationen mellan en förälder och barn medan det aktuella fallet tar sikte på relationen mellan syskon.

Skatterättsnämndens bedömning innebär att den omständigheten att en person A anses närstående till annan person B inte med automatik innebär att ett närståendeförhållande föreligger utifrån det omvända perspektivet, d.v.s. att person B inte behöver anses vara närstående till person A. Nämndens bedömning får betydelse i ägarstrukturer som består av såväl föräldrar, biologiska barn och styvbarn.

Ett exempel på detta är följande. X AB ägs till 50 % av B. Resterande 50 % av andelarna i X AB ägs av K, som är B:s biologiska barn, och av L, som är styvbarn till B. När B ska definiera vilka som ingår i hans närståendekrets kommer både K och L ingå i närståendekretsen. Men när K ska bedöma vilka som ingår i K:s närståendekrets kommer endast B att ingå eftersom L, i egenskap av styvsyskon, inte anses som närstående till K.

Därmed konstaterar Skatterättsnämnden att styvsyskon, när det kommer till att definiera vem som ingår i en intressegemenskap, inte är att anses som närstående. Förhandsbeskedet är överklagat så vi får avvakta dom från HFD för slutligt avgörande.

Vi instämmer i Skatterättsnämndens bedömning och anser att styvbarn inte bör anses vara närstående till varandra utifrån ett skattemässigt perspektiv. Vår uppfattning baseras på att definitionen av närståendekretsen i 2 kap. 22 § inte uttryckligen inkluderar styvsyskon. Inte heller inkluderar begreppet förälder i 2 kap. 22 § styvförälder vilket tyder på att styvförälder inte anses som närstående till styvbarn.

En effekt av Skatterättsnämndens bedömning är att styvsyskon – till skillnad från biologiska syskon – hanteras som orelaterade delägare vid klassificeringen av aktier i fåmansföretag vilket kan få både positiva men även negativa effekter. Vid ägarstrukturer i fåmansbolag där styvsyskon äger andelar skulle deras verksamhet i bolaget således inte ”smitta” varandra på så sätt att ett styvsyskon skulle kunna vara passiv delägare och inneha aktierna som okvalificerat innehav, fast ett annat styvsyskon är verksamt i betydande omfattning. Det innebär dock även att ett styvsyskons löneuttag inte skulle kunna räknas med vid bedömningen av om löneuttagskravet är uppfyllt utan varje person, vilket får anses vara en negativ effekt.

Frågan har varit uppe för diskussion under en längre tid utan att tidigare varit löst. Då förhandsbeskedet överklagats får vi dock avvakta dom från Högsta förvaltningsdomstolen innan frågan är slutligt avgjord.