Beräkning av anskaffningsvärde när andelar inte längre är näringsbetingade

Skatteverket kom i början av sommaren med ett ställningstagande om beräkning av anskaffningsvärde för andelar och aktiebaserade delägarrätter som upphör att vara näringsbetingade. Huvudregeln är att anskaffningsvärdet beräknas till det ekonomiskt korrekta marknadsvärdet vid det tillfälle aktierna upphör att vara näringsbetingade. I och med ställningstagandet har Skatteverket klargjort sin syn på hur sådan beräkning ska ske.   

När en aktie eller annan andel inte avyttras men ändå upphör att vara näringsbetingad ska det ske en omräkning av anskaffningsvärdet. Andelen ska som huvudregel anses vara anskaffad till det marknadspris som råder när andelen upphör att vara näringsbetingad. Värdet ska således motsvaras av vad det hade kostat att förvärva andelen vid det tillfället. Endast om det kan visas att det finns ett annat värde som är mer korrekt ska ett sådant användas.

En andel är näringsbetingad om den ägs av en juridisk person som kan inneha näringsbetingade andelar och andelen är onoterad, ägarföretaget äger minst 10% av rösterna eller om innehavet är betingat av den rörelse som ägarföretaget bedriver. Vidare förutsättning är att andelen utgör en kapitaltillgång.

Marknadsnoterade andelar har ofta ett aktuellt handelsvärde vid det tillfälle som andelarna upphör att vara näringsbetingade. Det värdet blir då generellt utgångspunkten för det ekonomiskt korrekta marknadsvärdet. Utfallet blir ofta att värdet ska sättas till en volymviktad genomsnittskurs vid ett specifikt tillfälle. Med volymviktad genomsnittskurs menas det genomsnittliga priset under en viss given period.

När den volymviktade genomsnittskursen används är utgångspunkten den första handelsdagen / aktuell handelsdag om andelen är noterad på en reglerad marknad eller MTF-plattform. Vid notering på en mindre marknadsplats kan i stället kursen för de fem första handelsdagarna användas.

Av Skatteverkets ställningstagande framgår hur de anser att anskaffningsvärdet ska beräknas i fyra typsituationer.

Onoterade andelar som marknadsnoteras

Andelar som inte tidigare varit marknadsnoterade anses inte ha en första noteringskurs som är representativ för det ekonomiskt korrekta värdet. Detta eftersom det ofta förekommer såväl rabatter som överkurser i samband med noteringstillfället. Skatteverkets bedömning är att värderingen ska ske till den volymviktade genomsnittskursen enligt ovan.

Marknadsnoterat innehav understiger 10% efter nyemission

Om innehavet understiger 10% med anledning av nyemission och det medför att andelen inte längre är näringsbetingad ska värdering ske utifrån den volymviktade genomsnittskursen när de emitterade aktierna förts in i aktieboken.

Marknadsnoterat innehav understiger 10% efter avyttring

Om innehavet understiger 10% på grund av avyttring och andelen med anledning av detta inte längre är näringsbetingad kan ofta avyttringspriset användas som värderingsgrund. Om avyttringspriset inte längre utgör ett ekonomiskt korrekt marknadsvärde ska utgångspunkten vara den volymviktade genomsnittskursen på aktuell handelsdag. Detta kan exempelvis vara fallet om avyttringen varit kurspåverkande.

Marknadsnoterat innehav – inte längre betingat av rörelse i ägarföretaget

Vid den tidpunkt innehavet inte längre är betingat av rörelse i ägarföretaget och med anledning av det inte längre är näringsbetingat ska värdering ske utifrån en volymviktad genomsnittskurs. En bedömning av när innehavet upphör att vara näringsbetingat måste dock utföras för att avgöra

Har ditt bolag näringsbetingade innehav som kan komma att bli icke näringsbetingade?

Om det har skett ägarförändringar som minskat ägarandelen eller om det skett förändringar i verksamheten i ägarbolaget är det bra att ställa sig frågan om innehavet fortsatt är näringsbetingat. Om innehavet inte är längre är näringsbetingat ska en omräkning av anskaffningsvärdet ske.

Funderar du över hur en förändring kan komma att påverka ditt bolags innehav eller om anskaffningsvärdet ska räknas om, är du välkommen att kontakta någon av våra skattejurister.