Beskattning av vissa delägare i riskkapitalfonder – Tydligare spelregler och nya möjligheter

Den 28 januari 2025 publicerade finansdepartementet promemorian, Beskattning av viss avkastning från riskkapitalfonder. Förslaget syftar till att skapa en mer förutsägbar och tydlig beskattning av inkomster från särskild vinstandel, i linje med reglerna för kvalificerade andelar enligt 57 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL.

Bakgrund

Frågan om hur fysiska personer som är verksamma riskkapitalstrukturer ska beskattas har varit föremål för en rad domstolsavgöranden sedan femton år tillbaka eller mer. Begreppet riskkapital används vanligen som en översättning av det engelska begreppet ”private equity” och är ett samlingsnamn för investeringar i onoterade s.k. portföljbolag. Genom tillgång på kapital och förändringsarbete kan portföljbolagen växa och skapa värde åt ägarna. Själva investeringen sker vanligen genom s.k. riskkapitalfonder. Det är vanligt att avkastningen på satsat kapital över en viss nivå inte fördelas proportionellt i förhållande till satsat kapital, utan i stället asymmetriskt till förmån för de centrala aktörerna. En vanlig fördelning är att de som står bakom fonden får 20 % av vinsten över en på förhand bestämd vinstnivå, trots att deras kapitalandel är betydligt lägre. Denna asymmetriska vinstfördelning brukar benämnas ”carried interest”.

Skatteverkets uppfattning var ursprungligen att se inkomst av carried interest som anställningsinkomster som härrörde från rådgivningsbolagen i strukturerna. Dessvärre är praxis gällande beskattning av carried interest spretig. I vissa fall har carried interest inte kunnat beläggas med arbetsgivaravgifter, medan i andra fall har fysiska rådgivare lönebeskattats för ersättningen. I några fall har de fysiska rådgivarna beskattats för utdelning som innehållit carried interest enligt de vanliga fåmansföretagsreglerna. Till saken hör också att i lönefallet har de fysiska rådgivarna beskattats trots att ersättningen betalats till rådgivarens bolag.

Redan 2012 lämnade finansdepartementet ett förslag till skatteregler för delägare i riskkapitalfonder, men det ledde aldrig till lagstiftning.

Baserat på avgöranden från Högsta förvaltningsdomstolen 2018 och 2021, deklarerar de flesta delägare numera sina innehav som kvalificerade andelar i fåmansföretag. Trots detta har Skatteverket fortsatt att granska och ompröva deklarationer inom riskkapitalbranschen.

Frågan om beskattning av carried interese handlar om mycket pengar. Under 2023 fattade Skatteverket 60 omprövningsbeslut avseende inkomster på totalt 2 miljarder kronor, och under 2024 har ytterligare 120 beslut fattats gällande 3 miljarder kronor. Osäkerheten kring rättsläget har skapat resurskrävande processer och en risk för att verksamheter flyttar utomlands.

Vad innebär förslaget?

I den nu publicerade promemorian har utredaren valt att beteckna carried interest med den svenska beteckningen ”särskild vinstandel”, men det är samma sak som avses.

Utgångspunkten i förslaget är att de nya reglerna inordnas i det gällande systemet för kvalificerade andelar, de så kallade 3:12-reglerna. Den nya kategori som införs i regelverket kallas Delägare i alternativa investeringsfonder. För sådana delägare föreslås begreppet verksam i betydande omfattning ges en särskild innebörd. Det innebär i korthet att delägare som får del av särskilda vinstandelar alltid ska anses verksamma i betydande omfattning.

För kategorin delägare i alternativa investeringsfonder föreslås dessutom att följande ska gälla:

• Utomståenderegeln i 57 kap. 5 och 5 a §§ IL ska inte vara tillämplig.
• Prövningen av om en andel är kvalificerad ska ske över en tidsperiod på tio år, i stället för fem år.
• Ersättning till anställda i dotterföretag till en alternativ investeringsfond ska inte inkluderas vid beräkningen av löneunderlaget.
• Takbeloppet för beskattning av utdelning och kapitalvinst i inkomstslaget tjänst höjs till 150 inkomstbasbelopp.

Förslaget beräknas minska statens skatteintäkter med 600 miljoner kronor det första året och därefter med 300 miljoner kronor årligen. För att finansiera förändringen föreslås höjd skatt på alkohol och tobak, samt ett nytt takbelopp på 150 inkomstbasbelopp per år för utdelningar och kapitalvinster.

Vad händer nu?

Lagförslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2026. Under tiden kommer det att beredas vidare inom finansdepartementet, där även förslagen från SOU 2024:36 – Förenkla och förbättra! beaktas.

För aktörer inom riskkapitalbranschen innebär detta en möjlighet att få en tydligare skatterättslig ram att förhålla sig till.

Förslaget om förändrad beskattning av särskild vinstandel är ett steg mot ökad förutsägbarhet och kan minska den osäkerhet som länge skapat rättsliga processer och praktiska utmaningar för både individer och företag. En tydligare reglering kan ge aktörerna inom riskkapitalbranschen en stabilare och mer långsiktig grund att förhålla sig att bygga sin verksamhet på.

Effekterna varierar dock beroende på situation. Det återstår att se hur detta påverkar konkurrenskraften och om det finns en risk för utflyttning av kapital och kompetens. Hur reglerna tillämpas i praktiken blir avgörande för att uppnå den stabilitet som eftersträvas. Vi följer utvecklingen noga och ser behov av fortsatt uppföljning för att säkerställa att förslaget inte hämmar investeringsklimatet i Sverige.