När blir man obegränsat skattskyldig i Sverige genom stadigvarande vistelse?

Den 8 juli 2025 meddelade Skatterättsnämnden ett förhandsbesked avseende hur man bedömer stadigvarande vistelse i Sverige för personer som bor utomlands men planerar regelbundna besök i landet. Frågan är aktuell för många som har fritidsbostad i Sverige eller planerar att vistas här under längre perioder, men som inte bor i landet permanent.

Rättslig bakgrund

Enligt inkomstskattelagen är den som stadigvarande vistas i Sverige obegränsat skattskyldig. Begreppet “stadigvarande vistelse” definieras inte i lagen, men förarbeten och rättspraxis ger vägledning: sex månader i följd utgör en stark huvudregel.

Kortare vistelser än sex månader kan ändå räknas som stadigvarande med beaktande av dess längd, omfattning samt regelbundenhet.

Effekten av att anses obegränsat skattskyldig i Sverige medför att personen är skattskyldig för samtliga inkomster oavsett ursprung.

Omständigheter i ärendet

Förhandsbeskedet avser de två personerna A och B, svenska medborgare som utvandrade 2011, som sedan 2013 bor i ett annat land. Sedan utflytten har de tillbringat cirka 40 dagar per år i Sverige. Paret önskade veta om deras planerade vistelser skulle innebära att de blir obegränsat skattskyldiga i Sverige på grund av stadigvarande vistelse.

De äger en fritidsbostad här och planerar att vistas i Sverige enligt tre olika alternativ:

• Alternativ 1: Högst fyra månader under sommaren plus två bestämda veckor på våren respektive hösten.
  
• Alternativ 2: Högst 90 dagar under sommaren, följt av 25 dagar utomlands, därefter högst 21 dagar i Sverige, 183 dagar utomlands, slutligen 21 dagar i Sverige och 25 dagar utomlands.
  
• Alternativ 3: Tre sammanhängande sommarmånader plus två veckor på våren, två veckor på hösten och två veckor under jul.

A och B hävdade att samtliga alternativ inte är tillräckligt omfattande för att räknas som stadigvarande vistelse, särskilt med tanke på det långa avbrottet på 183 dagar i alternativ 2. Skatteverket ansåg däremot att de i alternativen 1 och 3 ska anses vistas stadigvarande, medan de delade A och B:s bedömning rörande alternativ 2.

Skatterättsnämndens bedömning

Alternativ 1: A och B skulle vistas i Sverige totalt 151 dagar, inklusive fyra sammanhängande sommarmånader och ytterligare fyra veckor utspridda under året. Skatterättsnämnden bedömde att omfattningen på vistelsens innebar stadigvarande vistelse.

Alternativ 2: Här finns ett 183 dagar långt avbrott, vilket ansågs mer än ett tillfälligt avbrott. Även om vistelserna före och efter avbrottet var regelbundna, bedömde Skatterättsnämnden att detta inte räckte för stadigvarande vistelse.

Alternativ 3: Totalt cirka 5,5 månader, spridda över året inklusive sommarmånader och sex ytterligare veckor med viss regelbundenhet. Skatterättsnämnden ansåg att detta var tillräckligt omfattande och regelbundet för att betraktas som stadigvarande vistelse.

Skatterättsnämndens förhandsbesked tydliggör att regelbundenhet och spridning över året väger tyngre än enbart antal dagar. Personer med fritidsbostad eller återkommande besök bör därför planera sina vistelser noga för att undvika risk för obegränsad skattskyldighet i Sverige.

Rättspraxis visar även att kortare, återkommande vistelser kan leda till stadigvarande skattskyldighet, medan ett långt avbrott kan bryta kontinuiteten. Bedömningen beror på vistelsens sammanlagda mönster. Även vistelser i utlandet kan räknas tillhöra vistelse i Sverige om en utländsk vistelse är färre dagar än den föregående svenska vistelsen samt den efterföljande svenska vistelsen.

Balansen mellan antal dagar, regelbundenhet och spridning över året är avgörande, något alla som vistas delvis utomlands bör beakta.

Om ni har frågor kring er egen situation är ni alltid välkomna att höra av er till oss på Forvis Mazars.