OECD uppdaterar kommentaren till artikel 9 – ökad tydlighet kring internprissättning och finansiella transaktioner

Den 18 november 2025 antog OECD en uppdaterad version av modellavtalet och dess kommentarer (The 2025 Update to the OECD Model Tax Convention). Förutom de uppmärksammade ändringarna avseende fast driftställe innehåller uppdateringen viktiga förtydliganden kring artikel 9 – armlängdsprincipen och internprissättning. I denna artikel redogör vi för de mest centrala ändringarna och deras praktiska betydelse.

Vi har tidigare skrivit om uppdateringarna av kommentaren till artikel 5 om fast driftställe, en artikel du hittar här. OECD:s uppdatering omfattar dock även betydelsefulla klargöranden i kommentaren till artikel 9, som reglerar justering av resultat mellan närstående företag när villkoren avviker från vad oberoende parter skulle ha avtalat.

Tydligare koppling till OECD:s riktlinjer för internprissättning

En central förändring är att kommentaren till artikel 9 nu uttryckligen hänvisar till OECD:s riktlinjer för internprissättning (OECD Transfer Pricing Guidelines) som den auktoritativa vägledningen för tillämpningen av armlängdsprincipen.

Det förtydligas att:

• En justering endast får ske om villkoren mellan närstående företag avviker från vad oberoende parter skulle ha avtalat under jämförbara omständigheter.
• En sådan justering ska göras i enlighet med armlängdsprincipen och med stöd av riktlinjerna.

Detta stärker den systematiska kopplingen mellan modellavtalet och OECD:s riktlinjer för internprissättning och bidrar till en mer enhetlig internationell tillämpning.

Förtydliganden kring finansiella transaktioner – lån eller eget kapital?

En annan viktig del av uppdateringen avser finansiella transaktioner, med uttrycklig hänvisning till kapitel X i OECD:s riktlinjer.

OECD klargör att det finns olika synsätt bland stater när det gäller hur balansen mellan lån och eget kapital ska bedömas. Vissa länder använder riktlinjerna för att avgöra om en transaktion ska erkännas som ett lån eller om den i själva verket är ett kapitaltillskott. Andra länder hanterar denna fråga främst genom nationell lagstiftning och rättspraxis.

Den uppdaterade kommentaren tydliggör metodiken:

1. Först ska transaktionens karaktär fastställas – är det ett lån eller ett kapitaltillskott?
2. Därefter ska prissättningen bedömas enligt armlängdsprincipen, med stöd av riktlinjerna (kapitel I–III och X).

Förhållandet till nationella ränteavdragsbegränsningar

OECD betonar också att artikel 9 inte reglerar frågan om avdragsrätt. När vinster har fördelats enligt armlängdsprincipen är det upp till respektive stats interna rätt att avgöra om och i vilken utsträckning exempelvis räntekostnader är avdragsgilla.

Här hänvisas särskilt till BEPS Action 4 och de rekommenderade reglerna om ränteavdragsbegränsningar (fixed ratio rule och group ratio rule). Den uppdaterade kommentaren tydliggör att en nekad ränteavdragsrätt enligt nationella regler inte i sig innebär att en motsvarande justering måste göras i den andra staten enligt artikel 9.

Detta är en viktig distinktion i praktiken, särskilt i gränsöverskridande finansieringsstrukturer där både internprissättningsregler och ränteavdragsbegränsningar aktualiseras parallellt.

Om staterna har olika uppfattning om justeringens storlek ska frågan hanteras genom ömsesidig överenskommelse (MAP) enligt artikel 25. Även här märks OECD:s ambition att minska risken för dubbelbeskattning och öka förutsebarheten.

OECD:s uppdatering av kommentaren till artikel 9 är inte en materiell revolution, men den innebär viktiga förtydliganden. Den tydliga hänvisningen till OECD:s riktlinjer stärker armlängdsprincipens ställning och bidrar till ökad harmonisering mellan stater.

För företag med gränsöverskridande finansiering är klargörandena kring finansiella transaktioner särskilt relevanta. Det blir ännu viktigare att dokumentera:

• varför en transaktion ska klassificeras som lån respektive eget kapital,
• hur villkoren fastställts i enlighet med armlängdsprincipen, och
• hur strukturen förhåller sig till nationella ränteavdragsbegränsningar.

Mot bakgrund av den ökade internationella samordningen och fortsatt fokus på BEPS-frågor är det ett lämpligt tillfälle att se över befintliga finansieringsstrukturer och internprissättningspolicyer.

Har du frågor om hur uppdateringen kan påverka er koncern eller era interna finansieringsupplägg är du varmt välkommen att kontakta oss på Forvis Mazars för en vidare diskussion.